Mina fötter har rest, den ca 40 mil långa vägen ner till våran huvudstad. Jag är svensk medborgare så det bör alltså vara Stockholm jag rest till då och det stämmer.

11 grabbar, Marc samt en förälder reste ner till STHLM, ja det var en massa andra personer på tåget också som reste, dock vet jag inte vad dom skulle göra där nere? Vi åkte ner för en sak, eller ja egentligen så gjorde vi fler saker men det hör inte till saken. Det vi då åkte ner för, var att spela basket. Eftersom Anders "porschen" Porshage hade jour, vad exakt han gör då är det ingen som vet? Han får bara lite mer lön och jobbar kanske lite mer än vanligt, eller så är det tvärtom, inte lönen då, men jobbandet. I alla fall så följde jag med min vapendragare Marc ner för att assisstera honom i coachandet. Här kommer en lång resumé:

uppstigning klockan 05,07 lördag morgon, en väldigt trött fredrik släpar sig själv ur sängen för att gå på toaletten för att uträtta vissa morgonbestyr. 05,10 ringer marc och säger: "jag har nu vaknat", bra säger jag. samtalet tar där slut. Jag fortsätter med mina bestyr samt att klä på mig, tar en snabb och proteinrik frukost: en calsune med farvatten och åsnelatrin. Längesedan var det. Efter det är klockan ca: 05,30 och jag väcker Carro som skall skjutsa mig och marc ner till den där stationen där tågen går. Vi anländer till Marc 05,47, där marc ser lika trött ut som mig. DVS VÄLDIGT TRÖTT!

Vi kommer ner till stationen och där är då hela laget. Tjena säger jag. Vissa säger Tjena, andra säger Hej. Väldigt trevliga pågar det där tänker jag. Vi stormar tåget 06,10 ungefär, då avgång är 06,14. Jag och Marc får sitta bredvid varandra på tåget. Dock så somnar vi ganska omgående båda två. Dock blir sömnen inte så långvarig då vi kommer till gävle så är det tydligen en kille som har bokat sin plats där jag sitter, så jag får hoppa över till Ingela. Ingela är Alexanders mamma. Hon är väldigt ordningssam, hon satt mestadels och planerade allt så att det skulle klaffa nere i STHLM. Klaffa är ett ord jag inte använder allt för ofta. Klaff är något jag associerar med flygplan och nu åkte vi trots allt tåg?!!? Näe jag förstår inte riktigt. Jag somnade en liten sväng igen, det gjorde inte Ingela, hon somnade då vi var ca: 20 min från STHLM, tyckte lite synd om henne faktiskt. I vilket fall som helst så klockan 08,32 så knackar Dave mig på axeln och frågar om han skall väcka alla så dom kan äta frukost, jag sa ja. Marc sover fortfarande i detta skede. Jag beger mig till Bistro vagnen där jag passerar Damlaget och där sitter Johan och Henke som är coacher och löser korsord. Jag slår mig ner där och äter min frukost. En torr smörgås med en festis. Så nyttig jag är. Jag hjälper även Johan med korsordet. Korsord är något som jag var väldigt duktig på då jag var liten. Mormor löste alltid korsord, så jag lärde mig en hel del där. Dock har jag slagit mitt huvud allt för många gånger efter det så jag är inte lika smart längre.

Vi anländer till Stockholm strax efter 9. Efter en kort resa så är vi äntligen där. Vi beger oss ner till det som stockholmare kallar tunnelbana. Jag skulle kalla det underjordisk rälsbuss. Men det är bara för att jag är från Norrland och enligt stockholmare är jag dum i huvudet. Vi beger oss till hallen, som är en fin anläggning. Det finns två basketplaner där, precis som här hemma i våran sporthall. En större och en mindre hall. Vi spelar båda våra matcher på lördagen i den mindre hallen. Första matchen möter vi Värmdö. Ett gäng grabbar på 8 pers. Perfekt tänker jag, då springer vi ifrån dom. Vad fel jag hade. Det var dom som sprang ifrån oss. Grabbarna spelade inte så värst bra och det blev en tung förlust med lite mer än 40 poäng. DVS utklassning. Men dragonerna kämpade trots allt på bra. Det var en intensiv match med högt tempo, där Värmdö fick två tekniska fouls och vi en osportslig foul. Domarna var dessutom ganska bra, dock så försvann den ena domaren i den sista kvarten och då sjönk nivån avsevärt. ungefär som en sten med flytväst som är för stor. Stenen sjönk till botten snabbare än snabbast. Men han gjorde väl det bästa han kunde och jag klandrar inte honom. Det är väldigt svårt att döma basket själv. Man kan lixom inte vara på alla ställen som man önskar vara på. Att åka till maldiverna är alltså inte så lätt.

Efter matchen så kom Värmdös coach fram till mig och tackade för matchen, han passade även på att smyga in att "grabbarna hade lite dålig attityd, annar var dom duktiga". Dålig attityd, vänta här nu, backa bandet. Vilket lag var det som hade två tekniska fouls? Då var ändå domaren snäll, han hade säkert kunnat blåsa både tre och fyra till på deras coach och lag. Så jag svarade bara att det var säkert ömsesidigt, då kände jag mig väldigt intelligent, för jag vet egentligen inte vad det betyder!

Grabbarna deppade lite i duschen, sen var det dags för mat. Mat är bland det bästa som finns, eftersom det är ett fullspäckat schema så hinner vi liksom inte att gå och äta hela laget, så man får ta med sig lunch. Det hade inte jag, så jag och Marc (som självklart hade med sig lunch) gick iväg till en liten pitoresk nyrenoverad pizzeria i närheten. Där köpte jag en "reksallad".

Den var trots uttalet bra. Rhode Island dressingen var nog bland det godaste dressingen jag ätit. Vi gick tillbaka till hallen för att förtära våran mat. Det spelades basket i hallen som bara den. Trots allt studsande så beslöt jag mig för att lägga mig ner för att ta en tupplur på maten. Alltså jag låg inte på maten utan efter den, eller ja den låg i min mage och jag var trött. Jag sov säkert i en timme. Det var nu dags att börja förbereda sig för nästa match. Mot KFUM Central. Mike Banks, gammal dragons spelare är coach för dessa grabbar. Det var kul att se och prata med honom igen. Han har blivit en riktig stockholmare. Han pratar sådär roligt som bara stockholmare kan. Vi vann den matchen mot Central med 5p har jag för mig. en rolig match där grabbarna spelade riktigt bra. Men dom spelade inte sådär riktigt bra som jag har sett dom spela, men det räckte till en vinst.

Efter den matchen så begav vi oss på en promenad till en restaurang/pizzeria som dom alltid äter på dom är där nere. Det är inte så mkt en restaurang egentligen för det är en pizzeria. Men dom har som alla andra pizzerior lite andra maträtter än bara pizza. Vissa åt pasta med oxfilé, andra rödspätta, schitzel eller kebabtallrik. jag och marc åt iaf pasta. Den var lite stark och jag misstänker att oxfilén inte alls var oxfilé. men det var gott ändå. Efter att jag ätit mig mätt på pasta, pizzasallad och bröd så var det dags att inkvartera oss på hotellet. Hotell formula 1. Ett väldigt konstigt hotell. Där finns inga toaletter på rummet utan i korridoren, där man får uträtta sina ärenden. Efter man besökt toaletten så lyser det en röd lampa och hela toaletten rengör sig själv. Det är väldigt konstig.

jag och Marc roade oss med att ta bilder från våran vistelse nere i STHLM samt att vi låg och kollade på TV, vi terroriserade även Diana med dessa bilder via MMS. Jag tror hon uppskattade det?

Eftersom jag nu sitter på jobbet och skriver detta så får jag återkomma med söndagens bestyrer lite senare, samt även dessa bilder som vi knäppt, då min chef kan börja kolla på mig lite misstänktsamt, då jag inte jobbar utan ägnar mig åt privata ärenden på arbetstid.

Ses senare, your truly, P 2 D Rich