Ja, det är sant såsom rubriken lyder. Detta blir det sista inlägget på den här bloggen från mig. Men det kommer inte att vara det sista jag bloggar. Nej nej, ni behöver inte få en hjärtinfarkt, panikångest och hela den biten. Ni kommer fortfarande att kunna läsa om mina dumma påhitt på en helt annan blogg. Anledningen till att jag byter adress är för att jag känner att denna blogg gjort sitt. Utvecklingen måste gå framåt och även jag.

Jag ber er därför spara min nya adress istället.

http://piizrich.blogspot.com 

http://piizrich.blogspot.com

http://piizrich.blogspot.com

http://piizrich.blogspot.com

http://piizrich.blogspot.com

På denna adress kommer jag att fortsätta mina äventyr och jag vill samtidigt passa på att tacka alla som följt mig på den här adressen och hälsa er välkomna till

http://piizrich.blogspot.com

För er som bara klickade in nu och såg detta. Gör som ni vill, ni får följa med på nya äventyr om ni vill, men jag tänker inte tvinga er. Dock kan jag väl säga att ni kommer att missa något alldeles speciellt. För det finns bara en P 2 Rich och det är jag.

Holla @ ya boy!!!

Ses och hörs.

Nej men hej.

Det var ett tag sedan nu va? Ja, jag vet, ni har checkat in här med förhoppningarna om att jag skrivit något nytt. Nu har det ju inte direkt varit så. Jag har inte haft så mycket att skriva om direkt. Inte mycket som har hänt sedan sist faktiskt. Tränat har jag  gjort. Jag har även påbörjat mitt spänstprogram. Dvs jag skall då försöka mig på att kunna hoppa högre. Detta kommer då att hjälpa mig till att spela korgboll lite mer effektivt.

Windmill är målet och jag skall klara av det.

Idag har jag faktiskt varit på arbetsintervju på manpower. Det verkar som om jag kommer att få det jobbet. Vad jag kommer att göra där avhåller jag mig från att säga än så länge, tills jag har det bekräftat att jag har fått jobbet. Som ni vet så står manpower för rekrytering och uthyrning av personal till olika företag. I det här fallet så är det uthyrning som gäller. Jag tror i alla fall på  att jag kommer att få det. Kändes hemskt bra på intervjun. Hemskt är ju egentligen inte rätt ord, för det var ju verkligen inte hemskt. Utan det kändes riktigt bra, kanske får det att låta lite mer glorifierat. Det är ett ord som man inte använder så ofta.

Skottat snö har jag också gjort. Det snöade ca 4 dm snö från gårdagsmorgonen tills imorse. Jag har varit ut lika många gånger som det har snöat decimeter också. Jobbigt är det.

Varför skottar jag då, kanske ni undrar?

Jo eftersom vi bor i ett boklok hus, dvs IKEA har byggt denna bostad, så är det 6 st lägenheter i varje hus. Så var 6:e vecka är man gårdsansvarig och måste skotta, sanda osv efter behov. Denna vecka är det då våran tur att vara gårdsansvariga. Självklart skall det komma nästan en halvmeter snö då. Men det är lite variation som får en att göra någon sorts nytta i alla fall.

Mycket mer än så har faktiskt inte hänt. Allt går som det har gjort innan. Basket karriären är fortfarande lite på is, men jag spelar för fullt på IKSU:s pass basket mix. Men laget har jag inte tränat med ännu. Har inte sett till dom något på utsatt tid.

Näe nu skall jag väl göra det vanliga, se lite på televisionsapparaten.

Tack och hej, trevlig helg.

// eder konsult.

Jaha, då var man här igen då.

Tiden går ju som ni alla vet framåt. Det gör väl min träning också, men med vissa konsekvenser. Var och spelade basket i fredags, (fortfarande inte med det basketlag, som jag så småningom skall försöka lokalisera) efter det så tänkte jag att jag tar en vända på gymmet. Först pumpade jag lite triceps och biceps. Helt ok, gick inte ut för hårt, eller för mesigt, utan lagomt. Carro var inte klar, så jag tänkte, lite vader skulle inte skada att träna? Perfekt uppvärmning eftersom jag hade tänkt att påbörja mitt spänstprogram snart. Så jag körde två sorters maskiner för vader. Detta är något som jag har haft lätt för tidigare. Gjort massvis av tåhävningar osv.

Ställde in den första maskinen på ganska lätt vikt. 12kg för att vara exakt, och började pumpa, snabbt upp och långsamt ner, för att dessutom träna explosiviteten i dessa små godingar. Inga problem. 10x3 avklarat. Nästa maskin och samma sak där fast 15 kg. Lite jobbigt var de sista tre på den. Inget mer med det. stretchade lite och åkte sedan hem för att duscha. Dagen efter vaknar jag upp och är lite öm i vaderna. Men det stoppar mig inte för att boka in mig på nästa pass med basketboll. Dock var det ingen annan som behagade att komma. Så hade en hel hall för mig själv. Skottträning och 1000 skott senare så var jag helt slut. Hem och duscha och äta lite käk. Sedan bara det av till Carros faster Kattis.. Nu började det göra lite ont i vaderna. Men jag tänkte inte så mycket mer på det.

Ja sedan hände det väl inte så mycket mer på den dagen. Kollade in en film också som var förvånansvärt underhållande. http://www.imdb.com/title/tt0425413/ Helt ok film faktiskt.

Söndag morgon och värken är uppenbar. Jag kan knappt stå upprätt och beter mig som om jag vore 93 år gammal. Så fort jag suttit still ett tag och skall resa mig upp så är det otroliga smärtor som upplevs från vadregionen. Jag tror att jag överskattade mig själv och min egna förmåga och kapacitet... Jag är verkligen otränad!

Så här är man nu, halt som en handlingsförlamad pensionär på ett ålderdomshem i Arboga. Inte blev det bättre utav att hela veckans ingredienser skulle införskaffas på ICA Maxi. Tur att det finns kundvagnar man kan använda som rullatorer. För där haltade jag runt på ICA, en ytterst smärtsam upplevelse. kvällen (läs natten) spenderades framför vår "lånetv". Varför undrar ni då? Jo det är så att det var superbowl igår. För er som tänkte se matchen lite senare tänker jag inte förstöra för er. Ni som är nyfiken på hur den slutade, gå hit: www.nfl.com 

klockan 04,19 var det sängdags och jag släpade mig verkligen till sängen. Inte för att jag var speciellt trött, utan för jag hade ont. Med förhoppningar om att denna otroliga smärta skulle vara över tills imorgon, somnade jag som ett litet barn. I morse vaknade jag. Ställer mig upp och inser att värken inte släppt. Är fortfarande öm, men inte i likhet med gårdagen. Så nu skall jag boka in mig på ännu ett pass med lite basket. Samt att jag skall gymma lite. Men idag blir det inte någon träning för vaderna, utan jag skjuter på början på mitt spänstprogram tills imorgon. Axlar, rygg och mage står på tur. Förbannat kul skall det bli.

Ha det bra så länge.

Att ha denna värk, är bättre än knark.

MVH // eder 93 åring

Yes, Ume bo:n är tillbaka in action.

Jag känner att jag måste dela med mig utav gårdagens händelse. Det började med att jag begav mig till IKSU, för att träna lite. Väl där så såg jag den affischen igen för uttagning för basketlaget. Dom hade ju faktiskt träning ikväll. Perfekt tänkte jag då. Träningen började klockan 20.00 i Arenan. Redan här kände jag att det stämmer inte, för alla hallar har en stads namn, såsom London, Berlin, Rom, Helsingfors osv. Eftersom Arenan inte är ett namn på en stad, vad jag vet i alla fall. Inte en storstad såsom de ovan nämnda. Eftersom jag var där klockan sju, så begav jag mig till gymmet istället, för att träna lite rygg och axlar innan basketträningen. Klockan kvart i åtta började jag tänka på refrängen och begav mig ut på jakt. På jakt efter den rätta lokalen. Eftersom IKSU är uppbyggt på ett speciellt sätt, kallat viva la korridor, så är det som jag kanske sagt tidigare som att leta i en labyrint. Det finns dock små skyltar på golvet som visar vägen till receptionen. Men som ny på gymmet är det svårt att hitta rätt. Nu i efterhand så hittar jag jättebra. Jag går runt där som ett UFO och letar efter denna förbaskade basketplan men hittar den inte. Fyra minuter innan träningsstart så ledsnar jag och går upp till receptionen för att fråga vart halljäveln ligger. Vid det har laget har jag nästintill gett upp tanken på att överhuvudtaget röra en basketboll igen. Men efter lite vägledning från receptionen, samt en förklaring till att Arenan även heter Helsingfors, så går jag med stora och förhoppningsfyllda steg på "Arenan". Väl framme så håller ett gäng innebandytjejer på att jogga ner samt plocka ner den där förbannade sargen. Sweet tänkte jag, det var en stor hall, med läktare och allt. Dessutom fanns det klätterväggar högst upp på läktaren, där då folk höll på att klättra och ha sig. Jag satt mig på läktaren och väntade. Klockan var nu ungefär åtta. Såg mig omkring, men inte en enda manlig människa som kunde tänkas likna en basketspelare. Tjejerna stretchade och pratade på med varandra och tränaren. Fem minuter gick och där sitter jag som ett fån. En kvart efter entré så börjar jag känna mig lite akward och tjejerna måste trott att jag satt där och spanade på dom eller nått.. Halvt obekväm sitter jag i fem minuter till. Dom kanske har någon sorts genomgång i något omklädningsrum eller nått, tänkte jag och i samma veva började rikta min uppmärksamhet mot dom som klättrade på väggen, istället för att titta på tjejerna.  Kändes mindre pinsamt på det sättet. Där satt jag och tittade, men inte fan kom det någon som var i närheten av att spela basket. Efter 25 minuter gick jag därifrån, besviken och lite generad över att första ha sprungit korridor efter korridor, hit och dit, för att sedan fråga efter lokalens position, för att sedan sitta och glo på ett gäng brudar, som stretchar. Näe detta var ett Big F, dvs Failure. Tisdags görs ett nytt försök, för då har herrarna träning. Men innan dess så skall jag se till att ta kontakt med kontaktpersonen för laget. För att dubbelkolla att dom verkligen har träning. Efter misslyckandet gick jag och sprang i 25 minuter på bandet. 4,2 km blev det. Inte illa för en man med så dålig kondition. Hemfärd efter det och lite träningsvärk idag. Det märkte jag då jag slet fram dammsugaren och svepte genom lägenheten. Axlar tog lite form igår kan tänkas.

Nu sitter jag här, har precis varit på promenad en timme med Pixie. Hon har lekt med en Golden hanne, som efter ett litet tag insåg att hon löper och var bara ute efter att få till det med henne. Då ledsnade hon och la sig ner och käkade en pinne. Förbannat skön inställning våran hund har. Hon är en stjärna.

Det var allt för idag. Ikväll har jag bokat in mig på ett öppet pass för alla med lite basket. med chans att komma i form inför min blivande karriär som basketproffs för IKSU Basket Umeå =)..... Näe nu är det dags för något att äta. Ses och hörs.

MVH // Efterbliven-lokal-letar-titta-på-tjejer-som-stretchar-killen.

Yes, då har man lagt ner lite stålar på ett gymkort. Inte vilket gymkort som helst, utan ett gymkort på IKSU. Nordens största gym, med 20 000 kvm, av "lyfta skrot grejjer", träningscyklar, aerobics, basket, bandy, beachvolley-planer. Det är så sjukt jäkla stort, så att när jag väl kom in, så visste jag inte vart jag skulle ta vägen. Jag invigde stället med att spela lite basket. Det funkar som så att, man kan boka in sig på olika pass. Vem som helst som har ett gymkort får göra det. Det är tex basket på måndagar, torsdag, fredag och lördag på utsatta tider. Då kan man skriva upp sig på det och sedan gå dit för att spela. Samma sak gäller för beachvolley, innebandy osv.

Så jag och C gick dit och spelade. Det var ca: 15 pers där, så vi spelade tre mot tre på halvplan på båda sidorna utav planen. Skitkul var det.

Standarden kanske inte var så hög, men det är en bra början i alla fall, innan man skall provträna för IKSU:s basketlag. Man är ju inte direkt i Lebron James form just nu. Konditionen är väl lika bra som en giraff som är hypokondriker och har astma, om man nu skall jämföra det med något.

Så nu har jag i alla fall något att göra på dagarna. Imorgon skall jag nog bara gymma.... Lyfta skrot och sånt där annat manligt. Nu är jag så trött att jag tror jag lägger mig i soffan och dör.

Ja, alltså jag gick och lyfte lite skrot och cyklade lite efter det att jag hade spelat basket, så jag har inte så dålig kondition att jag är helt död efter att ha spelat lite boll i en timme. Men nu har jag faktiskt helt laglig rätt att bara slöa i soffan, för idag känner jag att jag har varit duktig.

Lyft lite järn, ta lite spjärn. Då ska det gå, att bli lite på.

Hej hopp...... www.iksu.se

MVH // Magnus Samuelsson (Sveriges starkaste man, a.k.a let's dance specialist)

Jadu, inte mycket har hänt sedan sist jag skrev. Har inte hört något mer om något jobb, men jag antar att det kommer.

Igår kväll satt jag hemma hela kvällen, då Carro var på inspark. När jag sitter där och spelar lite Cod4, så försvinner bilden på Tv:n. Poff. Ljudet fortsatte, men bilden på tv:n var helt död. Kolsvart, borta. Förtvivlad och less blir man ju såklart utav detta. Då just nu apparatjäveln är en riktigt stor del utav mitt liv. Detta händer fan inte alls?

Jag testade att bryta strömmen till den helt, slå av och på osv. Inget händer. Idag så for vi ner till Elgigantosh med tv och kvitto. Det går såklart på garantin sa den oväntade trevliga killen bakom disken. Han var till och med så trevlig att vi fick en liten låne tv. En 27 tums tv, så vi inte skulle bli utan. Mina dagar är räddade framöver. Dock så får jag plågas med att sitta och titta på en liten jävla tv nu. Bortskämd har man ju blivit när man är van vid 42". Bättre med en liten tv än ingen alls i alla fall.

I övrigt så var vi och storhandlade lite mat idag. 1700 spänn gick det på. Tydligen så är det någon sorts GI diet på gång här nu, så en massa konstiga saker inhandlades. Havregrädde? Quinoa? Råris? Fullkornspasta?

Sånt som jag inte alls har brytt mig om förut. Jag äter bara, sen om det är 700% fett i det eller 3%, det har lixom inte spelat någon roll för mig. Nu gör det tydligen det.

På måndag skall jag i alla fall gå till IKSU för att skaffa gymkort, så att man kan sysselsätta sig med något, sen så ska jag även ta och gå på audition för IKSU:s basketlag här nu i veckan. Då kanske det börjar bli riktigt roligt.

Börjar faktiskt tycka om denna staden mer och mer... Kan kanske vara för att det börjar bli lättare att hitta och lättare att förstå hur saker och ting funkar här. Bara att köra bil här är väldigt annorlunda, som jag kanske nämnt i ett blogginlägg tidigare. Men ja, staden växer för mig, men inget är lika bra som gamla, trygga Soundvalley.

Näe nu är det snart dags att titta lite på 27:tummarn och I survived a japanese gameshow. KUNGprogram. Vem gillar inte japanska tv shower??? Dom är ju helt galna där ju!!! Aja ha det bra så länge. Hörs snart igen.

// MVH Tv Marodören!

Ja, inte blev det något inlägg igår. Det skulle kunna bero på att jag hade så mycket att göra. Men i själva verket så var det faktiskt inte så. Jag orkade helt enkelt inte. Kändes inte som om jag hade något att skriva heller. Det är inte direkt så att jag har det nu heller. Men jag kan åtminstone skriva lite om min intervju för arbete, som jag hade igår.

Det började med att jag var där ca 20 minuter tidigare än avtalad tid. Men de två som skulle intervjuade mig försäkrade om att det var verkligen bra. För då skulle dom kunna ta lunch lite tidigare. Detta kändes ju dock kanske inte så peppande inför intervjun. Typ som: jaja, vi klarar av det här lite snabbt så får vi gå och äta.

Det började iaf med att jag fick besvara ett par datorkunniga frågor på ett papper. Typ som vad står USB för osv. Detta gick galant och var mycket enkelt. Efter det så fanns det ett par frågor som handlade om hur jag skulle bete mig om en kund reagerade på ett visst sätt osv. Detta var också väldigt enkelt. Efter det så var det ett par frågor där jag skulle betygsätta mig själv på olika alternativ från 4 till 1. Där 4 stämmer in bäst på mig och ett är det som stämmer minst in på mig. Det var här det började bli lite krångligt. De flesta alternativena som fanns stämde antingen inte in på mig alls, eller så stämde alla in ungefär lika mycket.

Betyder detta då att jag inte är kvalificerad för detta jobbet?

Efter skrivkramp i handleden och tio minuter senare äntrade jag rummet där "intervjuarna" satt. Dom ställde diverse frågor om vad jag jobbat med tidigare och så och förklarade sedan att detta bara var första steget i uttagningsprocessen. Dom skulle sedan kalla mig ännu en gång om jag nu gick vidare vill säga, för en djupare intervju och en grundligare omgång. Man kan likna det lite med idol. Det är typ som om jag väntar på att gå vidare till STHLM efter min första audition.

Så nu får vi väl se om telefonen ringer i slutet på veckan, eller i början på nästa. Det kommer i alla fall att visa sig.

I övrigt har jag inte gjort så mycket. Jag skall väl gå på try out basket under nästa vecka är det tänkt. Kanske kan man bli en basketspelare igen. Något mer är nog inte planerat just nu.

Känns skönt att dragons vann mot Plannja btw. Utklassning om man tittar på siffrorna och enligt vissa säkra källor så var det även utklassning på "banan". Just nu är det Jay Leno på Tv och jag skall fortsätta kolla på det. Vi hörs senare.

 MVH // Kevin Eubanks