Torsdagen den 12 juni 2008, avled Anton på Sundsvalls sjukhus.

Han efterlämnar sig en stor sorg och saknad i våra hjärtan och våra liv.

Anton är min Sambos morbror. Han blev 33 år gammal, om jag inte har fel.

Han hade en lungsjukdom som gjorde att han tillslut slutade andas. Anton väntade på en lungtransplantation och har legat på donationslista som nummero uno ett väldigt bra tag. Dock så hann han inte att få några nya lungor innan hans kropp gav upp.

Jag kände inte Anton så väl, men jag kände honom tillräckligt väl för att veta att han var en krigare, en krigare utan dess like. Han kämpade verkligen in i det sista och ingen eller inget kan någonsin ta det ifrån honom. Han var en väldigt fin människa, med glimten i ögat och ironin flödade i de samtal vi har haft under den tiden han vandrade på våran planet. Film var en utav hans största intressen, och jag har inte träffat någon som kan så mycket om film, skådespelare, regissörer och ljussättare, såsom Anton kunde. Ett teknikfreak ut i fingertopparna. Trots han sjukdom, som han har haft i större delen utav sitt liv, så log han ofta.

Då man var där på besök, då han skickade födelsedagspresenter och julklappar till min Sambo Caroline. Killen hade mer fantasi än min moster när det gäller gåvor. Trots att han inte ens kunde gå ut och handla dom själv.

Anton var med andra ord helt fantastisk. Giffare som han var, så följde han varenda match, på ett eller annat sätt.

Han var aktiv på många forum under namnet Ingoman, och blir hedrad utav alla som känt honom via internet.

Jag vill passa på att tacka dig Anton, för den tiden du fanns här hos oss. Jag ångrar än idag att jag inte lärde känna dig bättre än vad jag gjorde. Du var en god vän och jag kommer att sakna dig. Det känns så tomt nu när du är borta. Trots att jag inte såg dig så ofta.

Ni som läser detta kan passa på att gå in och signa er för organdonation.

Det är livsviktigt. Jag har varit anmäld sedan ett år tillbaka. Och nu vet jag att, då jag väl lämnar jorden så kommer jag att kunna rädda någon annans liv. Att göra skillnad här i världen. Kan man ge någon, något vackrare och mer betydelsefullt än rätten att leva?

https://app.socialstyrelsen.se/donation/anmaldon.aspx

Anton, vila i frid. Vi saknar dig.

 

Mmm

26 juni 2008 17:22

Uscha. Det lät inge roligt. Jag har nu anmält mig! ;P Hoppas allt är bra med dig?? Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, det är sant såsom rubriken lyder. Detta blir det sista inlägget på den här bloggen från mig. Men det kommer inte att vara det sista jag bloggar. Nej nej, ni behöver inte få en hjärtinfarkt, panikångest och hela den biten. Ni kommer fortfarande at...

Nej men hej. Det var ett tag sedan nu va? Ja, jag vet, ni har checkat in här med förhoppningarna om att jag skrivit något nytt. Nu har det ju inte direkt varit så. Jag har inte haft så mycket att skriva om direkt. Inte mycket som har hänt sedan sist...

Jaha, då var man här igen då. Tiden går ju som ni alla vet framåt. Det gör väl min träning också, men med vissa konsekvenser. Var och spelade basket i fredags, (fortfarande inte med det basketlag, som jag så småningom skall försöka lokalisera) efter ...

Yes, Ume bo:n är tillbaka in action. Jag känner att jag måste dela med mig utav gårdagens händelse. Det började med att jag begav mig till IKSU, för att träna lite. Väl där så såg jag den affischen igen för uttagning för basketlaget. Dom hade ju fakt...

Yes, då har man lagt ner lite stålar på ett gymkort. Inte vilket gymkort som helst, utan ett gymkort på IKSU. Nordens största gym, med 20 000 kvm, av "lyfta skrot grejjer", träningscyklar, aerobics, basket, bandy, beachvolley-planer. Det är så sjukt ...